det verkliga livet

Begravningen har varit nu och den blev verkligen så fin och liten som jag ville. Vi hade mycket musik med temat från Bröderna Lejonhjärta som ingång. Två psalmer med tänkvärda texter; Var inte rädd och Du lilla barn. Min lillebror sjöng så fint. Blommorna var fantastiska och kapellet litet och intimt. Vi lämnade sedan vår flicka till krematoriet och lade blommorna i minneslunden där hon kommer att finnas så småningom. Vi hämtade henne också själva från sjukhuset. Inget annat hade varit tänkbart. Det var mammas och pappas uppgift att se till att hon fick åka på sin sista resa. Hon fick i alla fall åka en gång i den nya kombin som vi köpte för att hon skulle komma.

Efter begravningen har jag gått in i en ny fas. Det sades att jag skulle göra det, men det kändes inte så innan. Jag känner mig lättare på nåt sätt, kanske på grund av att det var så mycket att ordna med till begravningen. Nu planerar jag för jul och fick för första gången lust att julpynta idag. Annars är det julklappsinköp som tar upp hela min tid. Sambon är jätteförkyld så jag har åkt runt och tittat och köpt till båda våra familjer. Det är en del kvar men jag vet vad jag ska köpa iaf. Önskar bara att snön kommer tillbaka. Men i norrland där jag ska fira jul finns det snö så det finns hopp. :)